Det jag skrivit nedan om kattungarna vecka för vecka, är
ursprungligen de mail jag skickat till
kattungeköparna. I de mailen följde förstås
mängder med foton.
Jag visar några foton vid varje berättelse.



Födseln 2004 -02-13

På kvällen den 12 februari 2004 var Cleo väldigt orolig. Så även jag
som aldrig varit med om en kattfödsel och därför hade
svårt att se alla tecken. Men de 65 dygnen sen parningen hade
passerat och det var nog dags.

Jag bar in en madrass till arbetsrummet för att kanske
kunna sova en stund.. trodde jag..

Cleo lämnade mig inte en sekund. Hon var på mig och
trampade och låg i lådan och kollade och vankade oroligt
runt i rummet. Så det blev en vaknatt.

Hon började få svaga värkar redan innan midnatt
så jag satt och pratade med henne och strök hennes
mage och nån sömn blev det inte för någon av oss.

Redan 02.30 gick vattnet till första ungen men värkarna
var ändå ganska svaga. De blev inte kraftiga krystvärkar
förrän 05.45. Sen gick allt väldigt fort och min trötthet
var som bortblåst.

Kl 06.10 kom första ungen.. En hona som såg väldigt svart ut.
Sköldpaddsfärgad är hon och har röd fläck på huvudet..

Kl 06.16 kom nr två, en röd hane.

Sen gick det en stund.. de första två kattungarna
hann bli tvättade torra innan nr tre kom kl 06.50
Denna hane var en creméfärgad kattunge som hade stort kraftigt
huvud om jag jämförde med de som fötts tidigare.
Så vips innan den hanen ens hunnit bli tvättad av mamma Cleo
så föddes nummer fyra i kullen. Kl 07.05.
Denna gången ännu en hona som också då blir sköldpadd och
är mörk men denna sista har fler strimmor på kroppen..

På en timme hade duktiga Cleo fött alla fyra ungarna,
två honor och två hanar. Jag måste
ju erkänna att jag också kände mig riktigt duktig.

Fredagen den 13:e visade sig bli en riktig turdag och en dag
jag inte glömmer.

2 veckor gamla,
27 februari-04



De börjar så smått få lite personligheter nu men det kommer
säkert att ändras mycket innan de är 12 veckor.

Kattungarna blir det mer och mer liv i för var dag som går..
Nu har de ju fått upp ögonen och det är självklart
så att de inte kan vara stilla längre.

Den mindre av hanarna, den röda Borodin är en liten luring minsann..
Han som verkar vara så väluppfostrad och sitter och tittar på en med
sina stora oskyldiga blå ögon är i själva verket en riktig buskille..
....när man inte tittar....
Ibland hör jag att det är liv i lådan och när jag kommer
och tittar så håller Cleo på att uppfostra honom..
ALLTID och bara honom.. Hon gapar över hans huvud och hals
och ibland kan man ju nästan bli rädd men han verkar vara en
liten busgrabb så han kanske behöver detta..
Han busar med Cleos nos och även med sina syskon men de
är ju så snälla och gör ju inget till försvar..

Han har också fått väldigt lurvig och ullig päls nu och
har nästan lika mycket att gosa med som brorsan Berendey.
Jaha.. nu är han igång IGEN och busar eller vad han nu gör
med mamma Cleo så hon måste ta i med hårdhandskarna mot honom...
men hon har ju mjuka tassar så det är ingen fara..
Borodin verkar helt oberörd av detta och fäktar mot hennes
nos som om man inte märker att hon försöker uppfostra honom

Berendey den stora killen han är riktigt stadig på benen idag
och går omkring nästen som en stor katt nu och ser väldigt
klok ut bara för det... Han kommer ofta mot mig när jag
kommer till lådan och då inser man ju att han verkligen ÄR klok..
Han piper ju aldrig heller när man tar i honom utan han verkar
otroligt lugn. Tiden lär väl visa om han fortsätter på det viset..

Tjejerna är lite mer anonyma än..Men de är minsann tjejer
det märker man. De två är de som börjat tvätta sig själva
så smått redan under helgen.. Killarna verkar vara lite latare
och låter mamma sköta den delen av hygienen än så länge...

Businka är ju lite av min favorit fortfarande och har fått
en päls som liknar ett virvelmarsvins..
Det verkar virvla åt olika håll och är mjukt men
på nåt sätt styvare än de andras..Otroligt söt är hon..

Basia är lugn och otroligt gullig.. Snäll och rar och gör fortfarande
inte mycket väsen av sig...Men det ska säkert ändras det också..
man kan inte låta bli att ta upp henne då och då..för hon
bara sitter där och är så SÖT....

Idag har jag suttit och hållit i dem i så där 15 minuter
vardera varje gång.. Sen blev det renbäddat i bädden eftersom
jag fick besök av tre grannar ikväll..
De skulle förstås kika på kattungarna...och Cleo är snäll
och låter alla besökare hålla dem . Det är bra
social träning för småttingarna..



3 ½ veckor gamla,
9 mars-04





Kattungarna har fått nytt boende igen..
En stor inhägnad med liten klöspelare och kisslåda
och mycket mer plats att motionera på...

Cleo är lite fundersam över detta stora utrymme och har
inte längre så mycket koll på alla ungarna så än så länge står deras
gamla sovplats i denna "hage" och där får de sova på
nätterna. Då är Cleo lugnare.

De har verkligen blivit "stora" nu våra småkissar..
Stora katter i miniformat..och självklart så är de små..
men de gör redan sånt som stora katter gör och det är väldigt gulligt..

Businka är lite försiktig med allt hon gör.. Hon ligger gärna i
ett hörn av nya kattlådan och kikar på de andra en stund
innan hon själv kommer igång att busa..
Idag har hon provat att klättra i lilla klöspelaren och även
smakat på sanden i kattlådan. Nån fotomodell blir hon nog inte
för hon går inte att få fast på bild så lätt.
Hon vrider och vänder på sig och jag har bara hälften
så många foton på henne som på hennes syskon.
Dessutom är hon ju så svart så när jag väl lyckats fånga henne
på bild, så ser man mest bara lite blänk i ögonen..

Borodin är den som är BUSIG !! Ojoj.. En virvelvind med röda
öron och bus i blicken.. Han har JÄMT sina öron i en busig
vinkel och mamma Cleo ser detta och försöker fortfarande att
fostra denna rödtopp... Han bryr sig inte alls om mamma
Cleos uppfostringsmetoder utan klappar ofta till henne lite på
nosen och springer sen iväg så fort man nu kan springa
på de små benen.. Öronen står rätt ut och svansen
rakt upp och det är lite vingligt men springer gör han.


Matte tycker att jag är busig. Hur vet hon det ?



Berendey den stora och lurviga killen, lugn och trygg och kan
somna för sig själv och verkar inte behöva de andra omkring
sig jämt.
Han är den som har utsett klöspelaren som
sin egen. Han är mest vid den och klättrar redan upp och
sen ner och så upp igen och så håller han på mest hela
tiden när han är vaken.
Han har också utforskat kisslådan och smakat på sanden.
Än har inte han och de andra fattat vad den lådan är till för.

Basia den söta lilla fotomodellen som gärna ställer upp på
ett foto. Hon blir glad när man sätter sig i lådan med dem.
Hon kommer ilande så fort hon kan och klättrar upp på
mina ben och i knät och sen sticker hon in sina små sylvassa
klor genom tyget på min t-shirt och försöker klättra vidare
uppåt på mig.. Ajjj.. jag måste klippa de små klorna..

På fredag ska jag försöka ge dem lite köttfärs att äta.
Det blir premiär och det ska bli kul att se ifall de gillat detta
bättre än mamma Cleos mjölk.
I alla fall så kommer de säkert att gilla det bättre än
den gångna helgen avmaskningsmedel.
Det var segt och vitt som målarfärg och tre dagar i
rad skulle de små raringarna få detta i munnen. Spott och fräs
och det var inte ett dugg populärt men nu är denna
första omgång med avmaskning avklarad.

Businka

Borodin

Berendey

Basia



Drygt 4 veckor,
15 mars-04


Så var det då måndag och kattungarna är lite mer än 4 veckor.
Tiden går fort och nu märker man att det inte bara är gulligt
att ha kattungar i huset.. Det är en massa saker man måste göra också.

I fredags fick de för första gången smaka på köttfärs och
det var spännande.
Man brukar få stoppa lite i munnen på dem första gången
för att de ska få smak för detta men Basia och Borodin var
snabbt på det klara med vad detta var till för.
Nån mer handmatning behövdes inte för de två.
De åt direkt från fat efter detta och har varit så duktiga.

Nu äter de alla från fat men Berendey har vägrat
längst av dem och Businka var också lite svårflirtad.

Sen har de också börjat gå och kissa och bajsa på lådan.
Vem var först med det om inte Basia.
Hon överraskar hela tiden och från att ha varit en ganska
anonym kisse som inte gjort något väsen av sig så har
hon klivit fram i rampljuset..



Basia vet direkt vad lådan är till för.


På mornarna när man kommer in i arbetsrummet så kommer
hon till kanten av lådan och jamar så smått för att få
komma upp i ens famn.
De som besökt oss har alltid fått Basia i famnen där hon
lagt sig tillrätta och inte verkat vela byta plats.

Borodin är också sällskaplig men han är ju en liten buskille
och även om han också kliver upp i knät på mig och andra så
ska han hellre leka med kläderna man har på sig eller kolla
in spännande fötter som man kanske kan bita lite i.

Berendey är också en goding och kommer i lite lugnare tempo
och kollar in vad man är för någon och han är också en
sån som gärna blir upplockad i famnen.
Han är lite som tjuren Ferdinand..=)

Businka är som en liten yrhätta.. I sin egen lilla värld så kilar
hon runt och leker och kommer förstås också upp i knät
men har så mycket annat som intresserar mer just då..

De sover jämt alla i en enda hög i en slags tygkorg
jag sydde på prov när mamma Cleo kom till oss.
Cleo har inte alls varit intresserad av denna blå runda
tygbädd och den har varit förvaring till kattleksakerna tills nu.
Nu ligger de där tillsammans och sover och Cleo är lite ledsen då
de inte sover med henne jämt så jag får lyfta dem från goa värmen
ibland och lägga dem vid mamma och då blir hon nöjd och glad.

Nu har jag bytt våg till kattungarna och jag har
vägt dem varje dag sen de föddes.
Deras vikter är lite svåra att se eftersom de aldrig är riktigt
stilla på vågen. Men nu har Borodin kommit ikapp sin större bror
och idag väger de bägge 600 gram. Businka väger 520 gram
och Basia 540 gram.
Att Berendey plötsligt väger mindre, han som varit störst
hela tiden, beror nog på att lille röda Borodin har ätit
som en häst av köttfärs och kattmat medan Berendey
föredragit mamma Cleos mjölk tills i går kväll.

Samma gäller för tjejerna som legat på ungefär
samma vikt sen de föddes.
Men de är alla pigga och söta och full i fart så det
är ju det viktigaste.

5 veckor,
21 mars-04

Vilken helg !
Snön har vräkt ner och våren känns avlägsen.
Men egentligen märker jag inte ens av vädret där jag sitter
i kattungelådan och myser med småungarna..

Här busas det numera varje dag och nästan hela tiden.
5 veckor gamla och busandet är aktivt vilket märks för
det blir rörigt i deras stora låda..
Cleo har också börjat vara med på deras lekar och gömmer
sig och hoppar på dem och gör rivstarter.. Ingenting ligger där
det ska ligga och jag får städa en massa hela tiden. Men än så
länge är ju buset begränsat till deras bolåda...

Ungarna klättrar överallt på mig och blir så glada när jag
kliver ner bland dem.
De äter jättebra och mår fint. Sköter sig bra i sandlådan
också och jag behöver bara kolla dem just när de gjort nåt
där så inget fastnat, vilket händer då och då..Men
annars så sköter de sig exemplariskt.

Basia är den som verkar älska mat..Hon kastar sig över
de andras fat när de är mätta..Men de äter alla även om
de inte äter upp allt varje mål.. utom då Basia..

Det skiljer inte mycket i storlek på dem nu. Berendey som
har enormt med päls ser däremot mycket större ut än de övriga.
3 cm lång är hans päls.. Ni kan ju tänka er vilken dunboll han är..

Borodin är fortfarande buskillen nr 1 och han är snabb
med att klättra upp i knät när man kommer in i lådan.
Han och Basia vill gärna komma nära nära men han busar hellre..

Businka är också en som gillar att komma upp i knät
men hon vill hellre kolla på vad mina fötter gör och vad det är
för konstiga snören som hänger ner från mina tröjor..
Businka och Berendey älskar att klättra upp på
klöspinnen. Den som klättrar minst är Borodin men
han har ju fullt upp med annat bus.
Berendey får man gärna trycka ner näsan i och bara nosa
i pälsen.. man kan inte låta bli för han är så go...


Berendey på topp

drygt 6 veckor,
29 mars-04

Här är det full rulle nuförtiden...
Visserligen så är de inte alla rymningsbenägna men det är
nog bara en fråga om dar nu innan alla kommer på att
hoppa över kanten på stora bolådan.
I fredags så ställde jag in "stora" klösträdet till ungarna
och de fick glädjefnatt och lekte och klättrade och
hoppade och gömde sig tills de blev heltrötta och
somnade i en hög.. Sen efter vilostunden var de igång igen.

I alla fall så har vi en liten röd studsboll vid namn Borodin här idag..
Han har stutsat upp ur katthagen som en boll
och varje gång man lyfter tillbaka honom så studsar
han ut igen..Han började när maken klev upp i morse
och jag var förstås tvungen att stiga upp också.

Senare idag tog jag alla kattungarna in i köket och där fick
de bekanta sig med ny omgivning för första gången...
vilket var lite läskigt i början. Borodin hittade en mus på
govet och blev värsta jägaren plötsligt.
Han fräste när de andra kom i närheten av honom och hans byte..
Mycket underhållande..

Borodin, jägaren



Alla blev i alla fall snabbt säkra på den nya platsen och
sprang runt bland stolsben och halkade omkring på golvet.

Åter i katthagen så somnade de sött men inte förrän efter
Borodin hoppat ur några gånger.Han var så trött att
ögonen gick i kors men ut skulle han.. Till slut gav han upp
och somnade uppe i klösträdet med de andra..

7 veckor,
4 april-04

Så var det söndag..
I dag är det precis ett år sen vår Cleo kom till oss
från Tyskland med sin tyska uppfödare.
Tiden går fort och det känns konstigt att man varit utan katt nångång...
Eftersom Cleo var 9 månader gammal när hon kom till oss så
är det tacksamt att få vara med kattungarna och se hur det är..
Nån kattungetid fick jag ju aldrig med Cleo....

Busungarna här är nu lite drygt 7 veckor.
De har också lagt in 7:ans växel och jag var i början av
veckan beredd att ge bort dem till första bästa förbipasserande...

De vaknade tidigt och studsade över 60 cm hög kant lätt som
en plätt och plötsligt insåg man ju att de där småttingarna
kommer sig överallt..
Kl 6 på morgonen var de i full gång och jag vaknade
lätt av minsta ljud..
Min hjärnverksamhet var inte den bästa och jag
har sällan varit så här trött...

Plötsligt fick man ta sig en funderare över alla härvor
av sladdar man gömt bakom skrivbord och soffa..
Såna gömställen hittar små snabba kattungar väldigt lätt..

In i bokhyllan bakom böckerna var det också lätt att smita nu
när de kunde klättra så bra.. Tyvärr är det svårare för mig
att få tag i dem när de är där bakom alla böcker..
Jag vaknade nu av minsta pip och okänt skrammel och
fick inte sova många timmar i början på veckan.

Borodin och Basia.. Inte kan man bli arg på såna sötnosar



Så lånade jag gröna höga kompostgaller av grannen och
satte för så skrivbordet var fredat.. Även dörröppningen
ut från arbetsrummet blev inhägnat så nu hade jag i alla
fall kattungarna i ett rum....ett tag i alla fall.
Vi har så öppen planlösning i huset och när de är överallt
så har man noll koll.
Trappen upp till övervåningen är inte heller någon bra
plats för lek så där har vi numera också ett galler.

Men säg den frid som varar.....
Såklart så kom de snart på att det går väldigt lätt att
klättra i gallren och vips så var inte ens detta säkert.
Nu har vi ändå lyckats få det så säkert det går och
jag har kunnat sova och känner mig inte som en zombie längre.

I fredags så var det dags för avmaskning nr 2.
Tre dagar i rad ska de ha Axilur flytande och nu när de
väger så pass mycket så är det mycket som de ska ha i sig.
Första dagen är de inte beredda men spottar förstås ändå
ut en del och ser lidande ut.. Dag två är svårare för nu vet
de vad som väntas.. Min ena hand ser ut som jag stuckit den
i en kaktus och ändå lindar jag in kattungarna i ett badlakan
för att hålla dem still medan jag sprutar in sörjan i deras munnar..
I morse var det sista slurken för denna gång..

Berendey var först ut och spjärnade förstås emot nåt
enormt redan när jag tog fram handduken.. Som tack
för detta fick jag två nya sår i handen.. Borodin hann inte
alls med och svalde allt i förskräckelsen.. Tack för det..

Businka ylade så mamma Cleo kom rusande och då hade
jag bara fått i henne halva mängden avmaskning..
Basia stred också som Berendey men jag hade stadigt
grepp om henne så det mesta kom dit det skulle....
Efter detta äckliga fick de extra god kattmat som plåster på såren..
Själv satte jag plåster på handen där jag blivit riven av Berendey...
Det positiva med detta är att det säkert har läkts innan
de ska ha avmaskning när de är 11 veckor !

Nu sover de sött och man kan tycka att de är världens
sötaste igen..
Men de är söta när de är vakna också men inte kl 6 på morgonen..
Den tiden sover jag gärna.. Men tiden går fort så man får passa
på att njuta av lurvtussarna för snart flyttar de härifrån.

Självklart såg alla katterna på hockeyVM

9 veckor,
17 april-04

Kameran är framme och redo hela dagarna och det blir många
foton på alla men den som verkligen poserat sista tiden är röda Borodin.

Från att ha varit en liten buskille har han blivit en större och
busigare kille men en som fått mitt hjärta att smälta och smälta
igen varje gång jag ser honom. Han är så otroligt lik sin mamma
Cleo i utseendet och kanske det är därför han är lite av favoriten
just nu.. Han är gärna med mig också och "hjälper till" med det jag gör..

De andra är mest intresserade av att busa med varandra
och det gör visserligen Borodin också men OM jag skurar
golvet så är han helhjärtat med och tittar på..
Han har busat friskt med mamma Cleo och hon har t om bitit
av en del morrhår på honom som "straff" för att han busar
så envist med henne..



Alla kattungarna är duktiga på att hjälpa till när jag ska
plocka ur kissandlådan.. Ärligt talat så är de i vägen en hel del
och gör att detta "skitgöra" tar längre tid än nödvändigt.. 4 kattungar
I lådan när jag ska rengöra den är inte till hjälp men de är ju så
söta så arg kan man ju inte bli.

Att hålla dem inne i arbetsrummet går inte längre.
Berendey är den som är den självklare rymmaren och så fort
han tycker att det är dags att få sträcka på benen så hoppar
han över och är ute i huset..
De andra vet ju att jag släpper ut dem när de sovit klart så
de väntar oftast ganska snällt på att jag kommer och plockar
bort gallret för dörren.

Idag var vi iväg till stan en stund och när vi kom hem var
nästan alla på plats snällt och prydligt i makens garderob
i arbetsrummet. Berendey han ville däremot ligga lite mer
lyxigt så honom hittade jag i vår säng i sovrummet där
han vräkt ut sig och hade det skönt..

Numera så har jag 4 kattungar som busar i vardagsrumsfönstret
på smala fönsterbrädan.. Men har man soffan ståendes
mot fönstret så får man väl skylla sig själv..
Köksfönstret är också en plats där man både kan busa och kika
ut så jag får ila mellan rummen för att se till att de inte
balanserar iväg längre än tillåtet på fönsterbrädorna..

De älskar att äta från blomman jag har speciellt för
dem men de kliver lika gärna upp och sitter i blomkrukan
som att sitta på golvet och äta från den..
Så den ser inte längre så frisk ut den stackars växten...



I veckan var det också dags att vaccinera de små och i
onsdags så stoppade jag in dem i kattburen och tog bilen
och det var ju en helt ny upplevelse för dem.
Businka kräktes lite men var bussig nog att dela med sig
lite av det på de andras pälsar..
Alla pep litegrann i bilen men inte så farligt. När vi väl kom in till
veterinärens väntrum så ville rymmaren Berendey inte
alls vara kvar i buren utan fäktade på med tassarna genom
gallret för att få komma ut..
Några små ledsamma jamningar hjälpte dock
inte utan han fick snällt vänta tills han stod i tur för
att få sin spruta. Alla kattungarna blev undersökta
av veterinären Gertrud
och de fick också sin spruta utan minsta protest..

Eftersom Berendey ska flyga ner till sitt nya hem i Göteborg
så har jag nu plockat fram hans flygresekattväska så den står i
hallen. Den la han faktiskt genast beslag på och jag stängde in
honom där en stund och det tycktes han inte ha nåt emot.
Idag har jag också köpt en liten sele med koppel åt honom som
han fått ha på sig en stund. Allt detta för att underlätta resan
ner till nya matte och husse.
Nån liten biltur ska jag också ta med kattungarna till veckan..
Att åka bil ska säkert gå bra efter lite mer övning.
Alla kattungar kommer att få med sig en liten
handduk med mamma-och-syskon-doft i bagaget..
Kanske det underlättar att komma till sitt nya hem
om man får ha med sig en snuttefilt..


Berendey kollar in sin "resväska"

10-11 veckor

Nu är det snart dags för flytt...
Kattungarna blir 11 veckor i morgon och den senaste
veckan har man verkligen fått veta att man lever...
Nån sömn är inte att tala om med 4 busiga kattungar
OCH en kattmamma som gärna saboterar mattes sömn
genom att väcka ungarna när de just somnat...!!

Men än är jag vid liv även om jag går likt en zombie här på dagarna..

Kattungarna har otroligt med spring i benen och de har
smalnat av allihopa och blivit slankare och är inte längre
så runda i ansiktet och sockersöta som de var när de var 5-7 veckor..
Nu är de mer som stora katter men i miniatyr och ansiktena deras
är smalare och det syns att de ändrar form..

Lite egenheter har de förstås...
Businka som är lite frökenaktig och försiktig är
modig som ingen annan när det gäller..
Hon är den som inte bryr sig så mycket när alla andra rusar
iväg om maken Kent bullrar med nåt på övervåningen..
Ett blad från en krukväxt som ligger på golvet kan däremot
verka otroligt läbbigt..

Hon har fått avbitna morrhår av mamma Cleo för hon är
modig som en tiger när det gäller brottning med stor kattmamma..
På dagarna när det ska sovas så hoppar hon gärna upp i
vardagsrumssoffan och ligger på en mjuk filt bredvid mig..
Perfekt läge för mig att borra ner näsan i lilla Businka och
bara gosa...Man får vara väldigt mjuk och lugn i rörelserna
med henne. Hon verkar vilja titta och lukta på ens hand
varje gång man ska stryka den över henne.. men när hon väl
blivit trött så vänder hon sig på rygg och man får stryka
hennes mage och gosa hur mycket man vill..Hon är lite pratig
också och jamar högt och ljudligt när hon upptäcker att
hon är ensam i ett rum..

Mysiga Businka (8 veckor på bilden)



Borodin är en stor charmör i liten kropp..
Han har tom lyckats charma min make som inte alls är nån
kattmänniska..
Borodin spenderar gärna en massa tid i badkaret
där han kan sitta och studera vatten från kranen eller
bara gå omkring och blöta ner tassarna lite..
Han kommer också gärna och lägger sig i soffhörnan vid mig..
Morrhår ska visst katter ha har jag hört men han har ju
brottats och varit uppstudsig mot mamma Cleo sen han fick ögon
och det är inte många morrhår som är kvar på den lilla killen..
Men snäll är han och det är alla...

Borodin (9 veckor på bilden), gillar att hjälpa matte med allt.



Borodin är den som pratar mest.. Det är stort hallå när han ska
gå på toa och många gånger har jag undrat ifall han fastnat
nånstans när han egentligen bara sitter och krystar eller
vad han nu gör på lådan..men jamar högt gör han samtidigt.....
Han jamar också ropande om han somnat för sig själv nånstans
och plötsligt vaknat till och upptäcker att alla är "borta"..
Man behöver nästan bara titta på honom så sätter
lilla motorn igång och han kurrar JÄMT och alltid när
man petar på honom..Duracellbatterierna i honom
verkar vara evighetsbatterier..

Berendey är den som smiter ur inhägnader först av alla..
Söker gärna upp hål eller andra skrymslen att gömma sig i
och lockar med sig sina syskon. Stor och trygg för allting
men världens fegis när det gäller buller och brak.
Honom kan jag hitta grävandes i en blomkruka i
vardagsrumsfönstret
och han verkar inte alls bry sig om att jag säger nej..
...en stund senare är han där igen.. eller på matbordet
eller nån annanstans dit han lyckats ta sig..

Han har otroligt lång päls och den är inte som nån annans..
Han går snällt med på att man borstar honom
(men lättast när han sover..)och det ska verkligen bli
kul att se om han kommer att bli vildvuxen som stor katthane
i framtiden..

Jag tar detta med vägningen med ro
(Berendey 9 veckor på bilden)



Basia är liten mix av alla sina syskon.. Gosig och överlägsen
alla med mjuk päls. Hon har inte riktigt tid att vara med
mig när alla syskonen är med..
Det ska lekas hela tiden och hon sover helst tillsammans
med alla andra och verkar inte bry sig så mycket om saker
som lever om och skramlar..Kurrar gör hon förstås också när
man mjukas med henne och de andra där de ligger och sover i en hög..
Hon är den som verkligen är smart och kommit på att man kan
smita förbi på sidan av gallret i trappen till
övervåningen.. Det går på en sekund.. Medan syskonen inte
fattat tricket och mödosamt klättrar över gallret varje gång
och ner på andra sidan så ilar hon förbi på sidan i ett huj...
Henne hinner jag aldrig stoppa...

Basias favoritsovplats



Ja detta var lite om kattungarna.. Klorna på dem går bra att klippa..
När de sover förstås.. De är vana att jag grejar på med deras tassar
och jag småklipper ibland 2 ggr i veckan så de vänjer sig..
Kamningen blir oftare och de tycker det är skönt när de är
lite trötta annars vill de mest busa med kardan..

Det är svårt att beskriva dem rätt för de är alla otroligt goa
katter och de kommer att vara tillgivna små vänner till de nya
ägarna det kan jag lova..
Varje gång de fått för sig att de är själva på nåt vis så kommer
de ilandes till mig och stryker sig kring mig..
Men sen när de ser sina syskon så blir jag ju mindre kul att
vara med.. När de sen flyttat åt olika håll så kommer
de förstås att sätta sin nya familj i centrum..

I morgon när de är 11 veckor gamla så ska vi ge oss i
kast med avmaskning igen.. Första dagen av tre..
Tur att inte kattungarna vet om det än.. De gillar
verkligen inte den smeten..

Från vänster Basia (liggande)
Berendey, Businka och Borodin

:: :: :: :: ::
12 veckor och flyttdags
7-11 maj-04

Idag var det så dags för två av kattungarna att flytta.
Det känns verkligen konstigt och jag har nog inte insett att
det kommer att bli väldigt tyst här hemma.

På fredagsmorgonen kommer Basias matte åkandes.
Basia blir den första kattungen som ska flytta
men först fikar vi och pratar en stund innan
jag förstår att jag måste släppa iväg dem båda.
Cleo märker inte alls att Basia åker och de andra kattungarna
sover och har inte heller upptäckt att en saknas.

Basia, min smarta och matglada tös



Efter lunch är det nästa kattunges tur.
Detta kommer att bli svårt.
Min lilla röda charmör Borodin som på ett speciellt sätt
hållit mig sällskap i badrummet, tvättstugan,
när jag fönat håret eller torkat golv.
Nu är det han som ska flytta hemifrån. Som tur är så flyttar han
bara en mil så det blir den kattungen som bor närmast oss.
Hela Borodins nya familj kommer för att hämta sin lilla älskling.
De är mycket bekanta med honom och eftersom de bor nära så har
de varit på besök ofta.
Lite ledsamt är det men man får ju försöka vara duktig
och inte snyfta alltför högt.

Borodin, min röda hjälpreda och charmör

Nu är det Cleo och två kattungar kvar.
Lördagen kommer och på eftermiddagen kommer Businkas
nya familj hit. De har långt att köra och ska stanna i stan till i morgon.
De får för första gången träffa sin lilla kattjej och jag tror att
det blir kärlek vid första ögonkastet. Det känns förstås väldigt bra.
Vi hälsar också på andra Sibiriska kattägare här i Kåge innan
de åker härifrån.

Söndag morgon och Businkas familj kommer tillbaka
för att hämta sin kisse.
De har 40 mil att åka och det är klart att resas blir
jobbigt men det ska säkert gå bra. Vi hoppas förstås få
se henne igen. Kanske när vi passerar deras
stad på väg på semester med husvagnen ?

Businka en flicka från topp till tå och så otroligt söt

EN kattunge kvar.. Berendey är nu ensam med mamma Cleo och mig.
Han tyr sig mycket till mig och jag får tillfälle att gosa med honom
en massa de återstående dagarna innan han ska flyga ner till
södra Sverige.
Cleo diar inte längre och även om Berendey vill dit och snutta lite
så har inte Cleo tid eller intresse att släppa till nån mjölk.
Nu verkar hon mer intresserad av att vara ute på gården igen.

Så kommer då tisdagen den 11 maj.
Berendey och jag packar ihop oss på eftermiddagen, han i kattväskan och
jag i bilen. Så åker vi till en annan kattägare Agnetha, som
snällt ska agera kurir och ta med honom i flyg till nya
hemstaden och nya hemmet.
Det blir en lång resa med byte på Arlanda.
Efteråt har jag ju fått höra att Berendey har klarat denna
resa galant och den oro jag kände innan var ju helt
obefogad.
Men visste jag det inte förr så vet jag det nu,
jag ÄR och förblir en hönsmamma.

Berendey, den goa lugna mysiga

Så var lugnet återställt.
Det är tyst i huset.
Cleo har mig för sig själv och är otroligt gosig och
jag tror att hon är lite glad att kattungarna flyttat.
Hon verkar inte alls sakna dem och
det är tur att de får vara hos sin mamma tills de är 12 veckor.
Då saknar inte hon dem när de flyttar.
Att dela upp kattungarnas flytt på flera dagar är också
väldigt bra.
Cleo och jag sörjer inte lika mycket när de åker och
det blir lite lättare att klara av detta.
Kanske jag bara talar för mig själv. Cleo har inte
yttrat sig alls om detta om jag ska vara ärlig.

Så var det över för denna gången.
Nu hoppas jag att alla 4 kattungar får det bra och
att de nya ägarna kommer att ha mycket sällskap och
mysiga stunder med sina katter.


| Till kullens fotosida |


© www.miramilaia.se
Grafik, Foto & text Lena Lundmark