Här kan ni läsa om Cleos fjärde kull under deras första
12 veckor, från födseln hos oss tills de flyttar till nya hem.
Hoppas ni ska ha nöje av alla foton och berättelserna
om kattungarnas vardag när de växer upp.

Fler bilder finns dels på kullens sida och
så på varje kattunges egen fotosida..

Födseln och första veckan.
Natten mot fredag den 28 september 2007

Cleo väckte mig i ottan redan på torsdag morgon halv
5 och var orolig.. Jag trodde ju att det skulle börja då,
men så här har hon faktisk alltid gjort.
Förberett sig ca 12 timmar före..eller nästan 24.
Sen hängde hon efter mig som en hund
(hmmm eller som en sibirisk katt )hela dagen, och
lämnade mig inte en sekund..

Några få förvärkar kom igång efter att vattnet gick vid 20-tiden
på kvällen men sen var det stilla lugnt förutom att Cleo
fortsatte att leka "följa John" med mig.
Jag kunde inte ens gå på toa utan att hon skulle med.
Den här gången hade jag placerat bolådan i sovrummet.
Tack och lov !
Till slut var både hon och jag så vansinnigt trötta
så ögonen gick i kors på oss.

Kl 00.40 kom det äntligen kraftiga värkar men Cleo orkade inte
ens sitta upp utan verkade mest vilja sova.
Så jag ringde distriktsveterinären och pratade med honom.
Eftersom inget hände så åkte jag och Cleo in till stan och
väntande veterinär vid halv 3 på natten
vilket var helt onödigt, för när jag lyfte upp Cleo på
bordet så kom första hankattungen av sig själv kl 02.40.
Nästa gång ska jag helt enkelt köra runt med
henne i bilen en sväng.. Det blir billigare =)

Så vi åkte hem igen och på infarten hemma kom den
andra hanen kl 03.35.
Sen kom den tredje hanen kl 04.30.
Efter att ha tvättat av sina ungar så somnade Cleo.
Jag kände på hennes mage att någon där inne sparkade
och ville ut men eftersom Cleo sov
så lutade jag mig också mot sköna kudden en
stund bara.....och vaknade av ett illtjut kl 06.01.
Det var honan som skrek.. Den nyfödda..
Kattkompisen Inessa kom farande och var tvungen kolla vad som lät..
Jätteglad blev jag att det till slut kom en hona även om hon verkade
vara en gaphals.
Tack och lov att Cleo fixade detta själv och att jag väntade ut det lite.
Men jisses så trött hon var...och jag...Men fyra fina ungar blev det..

Så var det då detta med lillan.. Hon var lite konstig. Snurrade
runt och ville Inte ligga på mage lika lätt som sina bröder.
Det märkte jag redan första dagen.
Hon var stel i nacken. Nu fick jag ont i magen.
Men samtidigt märkte jag att hon mådde bra.
Pep inte och klagade ingenting. Åt så bra och sov lugnt.
Hittade sin tisse hos mamma och det gick bra att äta.
Mamma Cleo skötte och pysslade så bra.
Men jag oroade mig. Stel var hon från skulderbladen och
uppåt huvudet och hon tittade liksom lite
snett upp åt vänster. Vad var nu detta ?
Denna efterlängtade lilla sötnos !
På lördag ringde jag distriktsveterinären men
de kunde inte göra något under helgen så det var nog
inget akut så jag väntade då till måndagen
för att komma till min vanliga veterinär där de också har röntgen.

Efter undersökning och röntgen av lillan så blev jag lugn...
Ryggraden var helt perfekt, tack och lov och jag har röntgenbilden
här hemma i tryggt förvar..
Jag var ju så orolig att detta var någon defekt, genetisk förstås.
Men lillan hade förmodligen legat trångt i mamma Cleos mage
och fått nackspärr, senadrag eller vad
man nu ska kalla detta.
En stel och stram muskel på sidan av halsen och
JAG skulle nu stretcha den !
Tydligen är detta inte så ovanligt om de
ligger trångt, och det löser sig..
Himmel..allt ska man vara med om...
Nå..
Jag har stretchat lite försiktigt men mest
masserat och lillan är nu nästan helt återställd.
Jag vet ju själv hur det är att vara stel i nacken. Det tar tid.
Men ont har hon faktiskt inte haft.. Hon har mest
protesterat när jag grejat på med henne..

Redan 4 dagar efter födseln hade stelheten
släppt så nu går vi framåt.
När de kommer sig upp på benen så är det nog
bara full fart framåt !

Så har de fått namn. Efter stjärnor, för de lyser redan upp här hemma.
Första pojken som såg dagens ljus heter Sham.
Nästa lillkille heter Pollux och den tredje gossen heter Mizar.
Den efterlängtade flickan heter Adara.

Så har denna händelserika första vecka gått. Det är tur man inte vet
vad som händer härnäst. Förhoppningsvis så blir följande 11
veckor fyllda med enbart gos och kurr.

Fredag 12 oktober
Kattungarna är 2 veckor gamla

Så var man inne i den vanliga lunken igen. Allt känns
igen och det mesta är invant. Men oh så skönt
det är att det är flera kattungar i kullen denna gång. Man ser ju
att de har glädje av varann. Nu småbusar de med varann och har
kompisar att kura ihop sig bredvid vid de tillfällen då kattmamma Cleo
lämnar bolådan.

Än så länge bor de med oss i vårt sovrum. Detta är ju helt nytt,
för alla andra kullar har bott i arbetsrummet från födseln.
Men dit ska denna kull också flytta snart.
Då kommer stora katthagen upp där de får massor med plats
för spring med benen.

Denna vecka har de övat sig på att stå på sina små ben mer och mer.
De står ibland och svajar och huvudet verkar många gånger som det
har ett eget liv som vill åt nåt annat håll.
Men så kan de ibland vara väldigt stadiga och gå många raska steg.
Pojkarna är framåt och de har övat längre än lillflickan Adara.
Hon har fortfarande lite problem
med sin nacke även om det är mycket bättre. Nacken vill fortfarande
vridas lite åt ena hållet men nu när hon också sitter och lärt sig stå och
gå på småbenen så övas nackmusklerna upp och hon blir rakare och
rakare i nacken. Det verkar som det är mest när hon är trött som
huvudet blir "tungt" och det åker snett.
Men hon mår bra och håller vikten och
väger ju bara några ynka gram mindre än bröderna.
De är tungviktare de här ungarna som Cleo får.
Hon verkar ha grädde att bjuda på.

lillasyster Adara

En massa foton försöker jag att ta men det är inte lätt. Som vanligt.
Nåt proffs kommer jag aldrig att bli även om jag har en bra kamera.
Kattungarna pillrar och far och drar åt än det ena och än det andra
hållet och det blir många foton på deras bakdelar.

Ett gruppfoto skulle det bli nu till 2-veckorsdagen, men de
spretade förstås åt alla håll. När jag äntligen fått dem lite
sömniga och placerat så fint intill varandra så kom
mamma Cleo och störde och då vaknade de
till liv igen och alla tvärvände och vek av mot henne. Så var
det fototillfället borta.
Bröderna bus fick jag i alla fall samlade.
Adara hon hade vänt om och var på väg nån annanstans i bakgrunden...


Nån där ute som tycker att vi är söta tro?
Sham, Pollux och Mizar 2 veckor gamla

Måndag 15 oktober

Det blir varmt att ha en kattkull och deras mamma i
sovrummet så nu har de äntligen fått flytta in i kattungerummet.
Dvs mitt arbetsrum som ligger bredvid sovrummet.
Den stora katthagen har satts upp och nu är det helt okej om
kattungarna får för sig att klättra ur bolådan. De kommer sig
ingenstans alls utan har bara en större yta att röra sig på...

Cleo är också nöjd och glad över arrangemanget och att ha
fått sina små till sitt vanliga rum.

Fredag 19 oktober
Kattungarna är 3 veckor gamla

Tänk att de redan är 3 veckor gamla och nu börjar man
ana vad de kommer att bli för filurer.
Deras personligheter visar sig mer och mer och det
är svårt att slita sig från deras sällskap.

Sham, Mizar och Pollux längst fram och Adara i bakgrunden.
Mamma Cleo är förstås också med som ni ser

Sham som är den förstfödde, han är en goding.
Han är den som först av alla, redan kommer springande
mot mig när jag kliver ner i katthagen.
Vilken fart på småbenen !
Han ser ut som han är en lugn liten kille men
han är minsann busig till tusen.
Tillsammans med lillbrorsan Mizar som är en
riktig flirtis och fotomodell och den som startar de
flesta busen så leker och brottas de i bolådan så de
andra får akta sig. Mamma Cleo får sig också ett nyp
i nosen ibland. De är så lika varann att det är svårt
att skilja dem åt när de rullar runt och leker.

busbröderna Mizar och Sham

Pollux han är en lugn och trygg kille som gärna ligger
och betraktar de där hetsporrarna. Men det är klart att
han också busar. Adara är lite senare än sina bröder men det
beror nog mest på att hon haft krångligt från det hon föddes.
Men sen är hon ju tjej också och då gör man ju inte
vad som helst för att förstöra frisyren väl ?

vår prinsessa Adara
(på bilden nästan 4 veckor gammal)

Men det hindrar inte henne från att ge sig i kast med de
röda killarna. Nej hon kan minsann hon också även om hon
än är lite mer eftertänksam och hellre tittar på än startar bus.

Pollux den lugna och goa

Idag när de är 3 veckor så firar matte med att avmaska dem för
första gången. Det uppskattas förstås inte. Den här första dagen
så vet de inte vad som väntar dem men de förstår genast
att detta INTE är nåt gott. Den flytande avmaskningen
ser ut som tipp-ex ungefär och hur det smakar vet jag inte.
Kanske är det lika bra det.
Det spottas vilt och det är tur att
de är små när de får detta den här omgången. Det är
inte lika lätt när de är 7 resp 11 veckor gamla.

De går upp i vikt jättebra. Lillkillen Mizar som var
"minst" när han föddes med sina 120 gram, han har
dragit ifrån lite och väger nu 425 gram.
Sham väger 410 gram och Pollux 405 gram
trots att han SER störst ut.
Adara som är tjej väger 380 gram.

vår prinsessa Adara 3veckor gammal

Fredag 26 oktober
Kattungarna är 4 veckor gamla

Veckorna går plötsligt så snabbt för visst var
det nyss de föddes ?

I veckan har mycket hänt.
I tisdags var jag och Adara till veterinären för att
få besked om vad HON tyckte om vår lilla tjej.
Jag tycker ju att hon är pigg och kry och så fin.
Men vill förstås ha en experts utlåtande.
Vår veterinär sa att hon såg väldigt fin ut och att jag
gjort ett bra jobb med henne !
Än kan man, mest för att man vet om det,
se att hon varit stel i nacken när hon föddes.
Stelheten är helt borta för den försvann redan första veckan,
Men hon är aningens senare i sina rörelser men har snabbt
kommit ikapp sina bröder.
Jag fortsätter att massera henne så länge
hon bor kvar här hos oss. Men några
problem har hon inte alls.

Nu springer alla omkring som om de vore
uppdragna med en sån där liten nyckel som
leksakdjuren hade i sidan förr i tiden. Men springet
i benen verkar inte ta slut förrän mamma Cleo
kommer och kallar till mat.
De har också upptäckt detta med leksaker och alla
ting som finns runtomkring dem.
Att jag som människa finns tex. Nu kommer alla rusande
och vill vara med mig och de som kommer på besök.
De har fått lära sig hut och hyfs och hur man charmar
tvåbenta varelser och de lyckas väldigt bra.

Leksakerna, småmössen, bollen som rasslar och vipporna är
kul att jaga men än så går det inte så snabbt och
ibland hinner inte ögonen med.
Lilla klösträdet är också kul. Alla har testat att klösa och
klättra upp en bit.

Pollux och Adara på väg mot toppen

Så har sandlådan gjort entré i katthagen. Än så har
inget vettigt gjorts i den utan kattungarna är mest och
smakar på lergruset men så gör de oftast några dagar innan
de kommer på vad lådan är till för.
Inessa vår andra katt har plötsligt gått från
svartsjuk surhet till mer intresserad lektant.
Nu är hon nästan jämt nere i kattlekhagen och nosar
kattungarna i baken och rullar runt med dem och ibland
tjongar hon dem i huvudet med mjuk tass men de
bara hukar sig och tassar vidare, helt orädda
Kattmamma Cleo ligger och tittar på och är helt obekymrad om denna
dagisfrökens beteende. Det kan ju alltså inte vara nåt man ska anmäla
till nån barnavårdsnämnd i varje fall..

"Tant" Inessa berättar vad sandlådan ska användas till.

Igår fick de smaka köttfärs för första gången.
Det var en succé ! De ville bara ha mer och mer
men eftersom det var första gången så
blev det bara ett litet smakprov.
Idag provade jag att ge dem lite mer köttfärs och även
smakprov på kokt fisk från fat och tänk att
de hade redan fint bordsskick.
Pollux han har redan lärt sig dricka vatten.

Mmmmm så gott !

Sen då det magiska med katter och kattungar.
När en fattar då fattar alla..
Mizar går plötsligt på lådan och sen går alla andra dit.
Lätt som en plätt !

Mizar har fattat vad det handlar om....

Mizar 4 ½ vecka gammal

Fredag 2 november
Kattungarna är 5 veckor gamla

Har man aldrig varit uppskattad någon gång tidigare så
är man det nu. När kattungarna är mellan 4-5 veckor gamla
så känns det som man är jultomten varje dag.
Den glädje man möts av varje gång man sätter sig ner på
golvet med kattungarna den får man sällan
nån annanstans.
Visserligen så är man väl mest något slags leksak och
levande klätterställning men vad spelar det
för roll. Man blir sittande alldeles för länge och min frukost
har många gånger blivit lunch och jag har nästan missat
tider jag bokat och ingenting blir gjort som borde göras.
Den här tiden med kattungarna är så kort och att de
redan är 5 veckor gamla de kan jag inte förstå.

Nu kommer besökare och hälsar på och just nu
går det ganska lugnt till medan kattungarna fortfarande
har sin lekhage som de håller sig i.
Det kan ibland bli ganska så trångt när en hel familj
tränger sig ner där för att gosa med just sin kattunge.

Man ser vem som är charmtrollet med stort C och vem
som gärna lägger sig och gosar och somnar i en skön famn.
Sham är en spelevink och busar och charmar och gör sig hörd med ett
jam direkt när man kommer på morgonen.


Pajasen Sham

Pollux håller sig också framme men hans kännetecken är
att vara först upp i knät. Han kommer att bli en som ligger i
famnen och myser. I alla fall tills han blir för tung.
Mizar är lite blygare men hojtar också till
och säger "här är jag".
Han är den som är först att lära sig allt
och flirtade vilt så fort han öppnat sina ögon i lilla bolådan men
nu tar han det coolt och är inte husets värsting men är i
farten med de andra precis som man ska


Mizar är det fart på....

Att Adara är en tjej förstår man direkt man ser henne.
Så söt så man nästan dånar.
Men hon äter som en häst och nästan snabbare än
sina bröder. Hon kan brottas lika bra som dem och
ger sig i kast med alla saker lika glatt som dem.
Så blir det när man växer upp med ett gäng brorsor.

Adara kan också.....

Fredag 9 november
Kattungarna är 6 veckor gamla

Så är det halvtid. Sex veckor har gått och
det är sex veckor kvar innan de flyttar och jag
vill inte tänka tanken än i alla fall..
Kattungarna växer så det knakar
och utvecklingen går snabbt och ofta
förändras de från dag till dag.
Farten är det minsann inget fel på..
I veckan är det upptäcksfärd på schemat. Nya rum och
saker som ska ses och allt görs med nyfikna ögon och
under överinseende av både mammakatt Cleo och
"tant" Inessa.
Men de små tassarna på våra små kattungar är oväntat stadiga
och inte är de rädda för de nya obekanta sakerna.
Här på bilderna är det fortfarande bara tisdag 6 november..
Det är stor lycka att få tillbringa sin tid med såna här
små juveler.

Adara

Pollux

Sham

Mizar

Fredag 16 november
Kattungarna är 7 veckor gamla

I veckan som gått har vi pysslat med lite av varje.
Vi har bl a ägnat oss åt skönhetsvård.
Ja det har vi gjort tidigare också men just denna
vecka har de varit mycket medvetna om att jag
kammat dem och klippt klorna på dem...
Alla mina missar är väldigt lugna och snälla,
( hmmm ja okej..då och då)
men de har i alla fall inte protesterat nånting när jag
kammar dem men de vill förstås titta väldigt
nära kam och borste och vill också smaka på dem
hela tiden så allt tar tid, vilket jag tack och lov har.
Man får inte ha bråttom och då går allt så bra.

Klorna har jag redan klippt på dem några gånger
men det kan man inte tro för de är jämt sylvassa.
Det syns om inte annat på mina händer.
Man skulle tro att de inte gör annat än slåss med mig
men så är det förstås inte, det är ju när jag sitter med
dem på golvet och de busar runt och springer över och på
mig som jag får sladdmärken på mig. Det går inte undvika..

Det lite större klösträdet med sköna sovplatsen har kommit på plats
och så har de förstås lärt sig hoppa ur stora lekhagen av sig själva..

Mizar var först igen.. över kanten...

Pollux favoritleksak i vardagsrummet

Nu går dagarna som på räls här, efter ett ganska
fast schema nu när de kommit upp i åldern och
fått mer regelbundna måltider.
Så här kan en vanlig dag se ut här.
Morgonens första utfordring sker nån gång efter
kl 8, när matte behagar stiga upp.
Frukosten består än så länge består av uppblött Royal Canins
Babycat och så nåt till det, kokt fisk eller så nåt
litet smakprov ur en blötmatburk. Matte tror nämligen
att de där uppblötta kattfodret är SÅ enformigt och
trist och ska hela tiden blanda lite av nåt annat
så det blir lite godare..

SEN är det full fart och bus till ca 9.30 då de somnar och
matte kan få sin frukost... Vid 11-12-tiden har de
vaknat till igen, busat ett tag och då ger jag dem mat igen...
(samma tråkiga som frukosten och resten av måltiderna även
om jag längre fram varierar märke på fodret).

Nu tar de lång sovpaus och jag kan i lugn och ro göra
det jag behöver.. städa, äta lunch eller prata i telefon...
Mat igen vid 16-tiden... ofta så orkar de inte vakna riktigt om
inget händer, utan sover vidare eller småbusar bara med varann
lite så där smått till lite senare vid halv 7 då kvällsbuset
sätter igång och även nu är de förstås i hela huset.
Ja på nedervåningen än så länge...
Kvällsmat blir det kring 20-tiden och sen en sovstund.
Inte så lång denna gång för innan nattamaten vid 23.30 tiden
så har de oftast busat en massa igen.
SEN blir det äntligen dags för sängen för både folk och fä...

...god natt Sham....

...och sov så gott Adara

Fredag 23 november
Kattungarna är 8 veckor gamla

Deras förra vecka började med en ny avmaskningsperiod.
Lite mer klet, lite större och vassare klor och större tänder.
Men även en mer beredd matte som även denna gång fixade detta.
De var sura på mig en stund sen fick de extra god mat som belöning.

Farten är fortfarande full !
De har hittat fåtöljen i vardagsrummet. Den
jag ärvde av min älskade farmor som kom från hennes
föräldrahem och som fortfarande
har kvar samma klädsel. Den fåtöljen har jag
i princip vuxit upp i, och fått alla mina
julklappar i också.
Nu huserar alla kattungarna i den. Det går bra att
få fäste med småklorna i den och klättra upp både
bak och fram. Jag vågar aldrig klä om den för
nytt tyg kommer aldrig att hålla lika bra.

De där katterna som springer så fort med trummande småtassar,
dem hittar man numera lite här och där.....


Mizar gillar handväskor

Pollux och Sham i badrummet

Adara gillar vattnet

Nu har vi satt upp barngrinden i trappen till övervåningen..
Vår trapp är öppen och jag vill helst inte se någon liten katt
ramla mellan trappstegen.
Så det är ganska tryggt hemma hos oss trots att de
springer omkring som de vill. Än så länge har de inte kommit sig
upp i fönstren även om Mizar förirrade sig dit en kväll
genom att ta sig upp i soffan och sen vidare.

Pollux kom sig upp på köksbordet några gånger tack vare
att ett par byxor låg behändigt slängda över en köksstol.
De gick så bra att klättra på och vips så var han på bordet !
Man får ha koll på alla såna saker annars vet man aldrig
var ens småmissar är.

I går tog vi en otrevlig biltur till veterinären. Den resan
uppskattades INTE. Jag vet inte vem som var värst men
det var någon av killarna som hejade på de andra att
klaga i buren.

-Det var nån som klagade i bilen, men inte jag ! säger Sham

Väl framme och efter en stunds väntan så somnade de
just precis då de blev inropade till veterinären för att
få varsin vaccinationsspruta.
Det gick alldeles utmärkt. Sen var det då denna
bilresa hem igen. Men det gick riktigt bra.
Den tar bara ca 10 minuter så plågan var inte lång.
Extra god mat fick de förstås, både av mig och kattmamma Cleo.
Veterinären sa att de skulle vara trötta efter sprutan men det
kan då inte kattungarna ha hört... De har sprungit runt som vanligt...

Extra god mat behövs efter hemsk biltur

Fredag 30 november
Kattungarna är 9 veckor gamla

Detta är en vecka då det egentligen inte hänt så mycket.
Förutom att de springer lika mycket som tidigare
och kommer sig högre upp och hittar nya ställen.
Dagen efter förra dagboksinlägget så var de
förstås uppe och sprang runt på fönsterbrädorna, jag som
påstod att de INTE kommit sig dit än.

Pollux sköter blommorna....

Adara ser på tv.

Nu kan man inte längre sitta och dricka sitt kaffe i godan ro
i köket och tro att fyra kattungar håller sig på mattan i
vardagsrummen. Nej man måste gå omkring med
kaffekoppen i handen och hela tiden kika var de är.
Ja i varje fall så är det så JAG gör.
För jag vill helst inte att nån på golvet får
en blomkruka i skallen som nån brorsa i fönstret
petar ner.
Så det är alltså fullt ös här men så ska det vara,
och det visar ju på att det är friska små
krabater man har i huset.
De är i badkaret, i bokhyllan bland böckerna
men man hinner sällan plocka fram kameran.
"Lektanten" Inessa hon har blivit så tjock av sin
dräktighet så hon ligger mest och pöser
nånstans och tittar på när kattungarna leker för sig
själva, så henne har man minsann ingen hjälp av längre..
Mamma Cleo hon leker bara
med dem ibland och så diar hon dem förstås fortfarande.
Den maten verkar vara den bästa...

I en kartong roar sig Sham och Pollux länge länge...

Nu äter de torrfoder så det knastrar om det.
Det är svårt att hålla dem från mina stora katters mat
men det gör inte så mycket att de smakar ur den maten.

Mizar gillar att äta ur buffébordet.

De har flera sorter att äta av och deras magar verkar tåla allt.
De får också smaka flera sorters blötfoder och kokt fisk
men huvudmaten är nu torrfoder som står framme jämt.
De äter bra och de går upp i vikt som de ska.
Deras vikter finns numera på egen sida som ni hittar
via länk längst ner på kullsidan.

Fredag 7 december
Kattungarna är 10 veckor gamla

Jag förstår inte alls det här. Kan mina små knyten
verkligen vara 10 veckor gamla ?
Antingen är de ovanligt väluppfostrade eller så går
tiden rasande snabbt.
Det är plötsligt fredag igen och jag inser att jag
måste skriva i dagboken, ta nya fina
foton som ska ut på hemsidan och det värsta är att
det bara är två veckor kvar innan de ska flytta.
Dessutom är det snart jul och det vet väl alla hur
mycket som ska ordnas innan dess !
Förutom julmat och klappar som ska fixas
så ska Inessa ha kattungar
och jag hoppas då verkligen att hon känner sig väl
omhändertagen och inte bortglömd bland dessa
fyra småkissar som faktiskt tar en del av min tid på dagarna.
Man kan ju undra hur jag har planerat allt detta ???

I veckan så har det varit massor med besök här.
Varje dag har varit uppbokad och varje kattunge
haft egna gäster här.
Även Sham som inte varit bortlovad till någon,
har haft flera besök som testar allergi.
Men så idag alldels nyss så blev det klart. Nu har han
valt klart och hittat sin speciella egna familj han också.


Förvaringstips för 1 st katt vid namn Sham.

Vi har också haft dammsugarövning. Dvs dammsugaren har
stått på och fört oväsen för att kattungarna ska vänja sig.
Det går bra men om det hjälper vet jag inte. De gillar ju inte
min dammsugarstil när jag bullrar fram med slangen och slår i
saker som jag gör. Men huvudsaken är att de lär sig att inte
vara rädda för brummandet så går nog resten bra också.

Pollux kollar om det finns nåt att läsa...

Mizar som ska flytta längst bort av alla mina små,
han kommer att åka både bil och flyg till sitt nya hem.
Därför har vi övat lite med att ha på sele från och med idag.
Det var inte alls speciellt kul men det brukar gå bra efter nån timma.


Mizar tycker att en kattsele verkar vara en ovanligt dum uppfinning.

Annars så har kattungarna som vanligt fortsatt att
vara söta....


Pollux och Adara poserar...

Mizar är svårast att fotografera vilket ni säkert ser
på kullens fotosida..Men han är en hejare på att
apportera och här är det en favoritleksak som han
hämtar...

Mizar

Fredag 14 december
Kattungarna är 11 veckor gamla

En sista skälvande och ynklig vecka kvar.....
Nu gäller det att suga ut det gottaste ur varje sekund
och bara njuta av de små monstren....nej jag menar förstås
de små raringarna....=)...Jo de är faktiskt snälla
även om de har en hel del hyss för sig.

Tillsammans kan de ibland driva mig till vansinne och
få mig full i skratt på samma gång..
Som när jag ska rensa kattlådorna.. Då envisas de
med att vara nere i lådorna allihopa samtidigt,
och hur lätt är det då att rensa den ? Det
sitter ju oftast en katt på skopan..
Samma sak när jag har lilla sopen och sopar ihop
kattsanden som krafsats utanför lådan.. Jodå.. en eller
två kattungar i sopskyffeln och de andra två
har bitit sig fast i sopen.
Inte är det väl konstigt att man har ledvärk ???
Men man får inte visa att man är
missnöjd för då slutar de nog att hjälpa till.
Och när jag ska försöka gå in genom en stäng dörr
till ett rum där DE inte ska vara, som tvättstugan tex.
Hur motar man bort fyra små snabbfotade kattungar
med sina fötter och händer ?
Nej de är så listiga och de har säkert snackat ihop sig om
hur man bäst fixar allt detta medan jag sover på nätterna.

Alla har alltså sin specialla personlighet och hela
kullen är en mix av glädje, bus och kel.

Därför gör jag också mitt bästa att försöka,
om det går, att matcha katt med ägare så de
passar ihop på bästa sätt också.
Jag kommer hur som helst att sakna alla mina fyra små
missar när de flyttar om en vecka.

Sham, den förstfödde, han är en livsnjutare...
När de andra fortfarande är kvar i leken en extra stund
så kan han gå tillbaka till kattrummet och klättra
upp i klösträdet och lägga sig att sova. Han blir så glad och kurrar
när man kommer och kelar med honom.
Men han är förstås lika pigg som de andra.
Han passar bara på att njuta lite extra. En liten kopia av tjuren
Ferdinand men utan horn....


Sham 10 december

Pollux är den som har sina specialställen där man ska leta då
man har honom borta. I badkaret kan han sitta och fundera över
kattlivets mysterier eller så i fönstret bakom gardinen. Mitt knä är
fortfarande en av favoritplatserna och han älskar då man
leker med honom med en vippa eller nån annan leksak.
En riktig följeslagare som kommer att bli en bästa kompis till sin
lillmatte som jag vet längtar efter honom.


Pollux 10 december

Mizar är fortfarande kullens snille och
snabbast med att klura ut saker och ting.
Han har förstås kunnat gå på kattlådan den där med tak och lucka...
Det har inte de andra syskonen förstått sig på alls...
Han verkar äta dubbelt så mycket som de andra så mycket som
han väger, ändå ser han slankare ut än sina bröder.
Han springer ständigt omkring med alla sina leksaker och
är den som startar att kurra snabbast av alla.
Han går nästan aldrig att fota men här lyckades jag till slut få ett
foto där han låg still utan att sova.

Mizar 13 december

Adara har en mix av alla sina bröders egenskaper.
Men hon är helt klart den modigaste.
Det är bra att ha i bagaget för hon
ska flytta ihop med tre huskatter.
Hon är envis som synden och är den som sprattlar
mest när man ska gosa men det kommer nog
från våra massage och stretchingstunder när hon var liten.
Hon gillar förstås då man leker med henne
men hon älskar att brottas med sina brorsor.

Adara 10 december

Fredag 21 december
Kattungarna är 12 veckor gamla

Så var det dags att säga farväl till
denna underbara kull.
Tiden har gått så fort och 12 veckor har
bara blixtrat förbi. Har jag hunnit med att
göra allt jag tänkt med mina små ?
Ja jag har nog det för alla de här dagarna
har varit fulla av katt nästan varje sekund.
Inte bara kattlådor, smutsiga mat och vattenskålar eller
dammråttor som ökat i antal, utan också många fler
leenden och antalet mjuka tassar som trummat mot våra golv.
Fyra små söta blöta nosar som pussar en på dagarna,
sprattliga ivriga småkroppar som man fått hålla i då
och då medan de kämpar iväg mot ständig lek.
Men ibland också en mjuk liten katt som kurrande är på väg in i sömnen
och man får ha dem länge länge mjuka och goa, tryggt i knä medan de sover.

Sham flyttar till Skellefteå

Pollux flyttar till Kåge

Mizar flyttar till Uppsala

Adara flyttar till Skellefteå

Nu åker de vidare till nya hem. De flesta stannar nära....
När jag skriver adjö i slutet på varje kulls dagbok
så är det alltid lika svårt. Även om jag vet att
de får det bra hos sina nya familjer som
längtat efter de nya familjemedlemmarna.
Det blir ett stort tomrum i vårt hem men
vi tackar för de 12 veckor vi fått ha dessa
fyra små glädjespridare hos oss.

Så....mina underbara småmissar,
lycka till nu, väx upp och bli kloka, goa,
lugna och mysiga och riktigt fantastiska
sibiriska katter hos era nya familjer.
Och glöm inte er gamla matte.
.... och när vi ses
igen så kanske jag kan få en klapp av en
stor mjuk sibirisk tass på min kind...

| Till kullens fotosida |

© www.miramilaia.se
Grafik, Foto & text Lena Lundmark